Kromosomförändringar: Information för patienter och föräldrar

Denna informationsskrift berättar om vad kromosomförändringar är, hur de nedärvs och när de skapar problem. Denna är utformad att användas tillsammans med den diskussion du har med Din läkare eller genetiska specialist.

För att förstå vad en kromosomförändring är, krävs lite bakgrundskunskap om gener och kromosomer.

Gener och kromosomer?

Våra kroppar är uppbyggda av miljontals celler. De allra flesta cellerna innehåller en komplett uppsättning av gener som ungerar som instruktioner som reglerar vår tillväxt och hur våra kroppar ska fungera. Generna är också ansvariga för många av våra ärftliga egenskaper såsom ögonfärg, blodgrupp och längd. varje cell finns det tusentals gener och vi ärver alltid två kopior av varje gen, en från vår mor och en från vår far. Det är därför vi ofta har drag från båda våra föräldrar.

Generna är organiserade i små trådlika strukturer som kallas kromosomer. Vanligtvis så har vi 46 kromosomer i varje cell. En uppsättning av 23 kromosomer ärver vi från vår mor och den andra uppsättningen av 23 kromosomer ärver vi från vår far. Detta får till följd att vi har dubbla uppsättningar av 23 olika kromosomer, kallade de 23 kromosomparen. Kromosomerna och därför generna består av en kemisk substans kallad DNA.

Bild 1: Gener, kromosomer och DNA

Kromosompar nummer 1 till 22 ser likadana i både kvinnor och män, och kallas autosomer (Bild 2). Det 23:e paret, könskromosomerna, skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Det inns två typer av könskromosomer: X-kromosomen och Y- kromosomen. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och män har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). En kvinna ärver således en X-kromosom från sin mor och en från sin far. En man lämnar alltid sin enda X-kromosom till sin dotter, och Y- kromosomen till sin son..

En man ärver en X-kromosom från sin mor och sin Y-kromosom rån sin far. På bilden ovan kan du således se att kromosomuppsättningen härstammar från en man, då könskromosomerna är XY.

Bild 2: De 23 kromosomparen uppradade i storleksordning: Kromosom 1 är den största. De två sista kromosomerna är könskromosomerna, X och Y.

Kromosomförändringar

Det är viktigt att vi har rätt mängd kromosommaterial i cellen, eftersom generna (som instruerar cellerna i kroppen) sitter i kromosomerna. Varje förändring i antal, storlek eller struktur av kromosomerna påverkar mängden eller organisationen av genetisk information. Detta kan resultera i inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening och andra funktionshinder hos den som bär på förändringen.

Kromosomförändringar kan ärvas från en förälder men mer vanligt är att kromosomförändringar sker vid bildandet av ägg eller spermie innan befruktningen. Dessa förändringar sker utan att vi kan kontrollera dem. Det finns två huvudsakliga grupper av kromosomförändringar:

Förändringar i kromosomantal. Detta innebär fler eller färre kromosomkopior än vad som vanligen finns i en cell.

Förändringar i kromosomstruktur. Detta innebär att kromosommaterial blir förändrat eller omstrukturerat på något vis. Det kan innebära både förlust eller tillskott av kromosommaterial. I denna informationsskrift kommer deletioner, duplikationer, insertioner, inversioner och ringkromosomer beskrivas. Ifall du söker efter information angående translokationer, hittar du den i den separata informationsskriften om kromosomtranslokationer.

Förändringar i kromosomantal

Vanligtvis innehåller varje cell i en människas kropp 46 kromosomer. Ibland så föds dock barn med antingen för många eller för få kromosomer. Det innebär att det finns för mycket eller för lite gener eller instruktioner i cellen.

Ett av de vanligaste exemplen på ett genetiskt tillstånd orsakat av en extra kromosom är Downsyndromet. De som har detta syndrom har 47 kromosomer i sina celler istället för 46 därför att de har tre istället för två kopior av kromosom 21.

Bild 3. Kromosomer från en flicka (XX) med Downs syndrom. Det finns tre kopior av kromosom 21 istället för två.

Förändringar i kromosomstruktur

Förändringar i kromosomstrukturen sker när material i en enskild kromosom går av och blir omflyttat på något sätt. Detta kan innebära att både förlust och tillskott av kromosommaterial och kan ske på många olika sätt, vilket diskuteras på kommande sidor.

Förändringar i kromosomstruktur kan vara väldigt små och svårupptäcka med laboratorieundersökningar. Även om man hittar en förändring är det ofta svårt att förutsäga hur den kommer att påverka den person som bär den. Detta kan vara frustrerande, speciellt för föräldrar, som ju vill veta så mycket som möjligt om sitt barns framtid.

Translokationer

Information om translokationer hittar du i informationsskriften Kromosomtranslokationer.

Deletioner

Med termen deletion menas att en bit av kromosomen har förlorats. Deletioner kan inträffa på vilken kromosom som helst och på vilket ställe som helst på kromosomen. Det finns ingen storleksbegränsning på deletioner. Om det genetiska material deleterats innehåller viktiga genetiska instruktioner så kan bäraren få inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening eller andra funktionshinder eller hälsoproblem. Graden av dessa avgörs på vilken och var på kromosomen deletionen sitter.

Duplikationer

Med duplikation menas att en kromosom har duplicerat en del av sig själv och att det således finns för mycket kromosommaterial i cellen. Denna extra genetiska information kan vara svår för cellen att hantera och kan därför innebära påverkan på bäraren som inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening eller andra funktionshinder eller hälsoproblem.

Insertioner

Med en insertion menas att kromosommaterial har blivit förflyttat till en annan plats på samma eller annan kromosom. Om detta innebär att inget kromosommaterial tillkommer eller går förlorat, så innebär det oftast att bäraren inte får några hälsoproblem. Förloras eller tillkommer material vid insertionen precis som vid en deletion eller duplikation kan det dock innebära inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening eller andra funktionshinder eller hälsoproblem hos bäraren.

Ringkromosomer

Ringkromosomer är kromosomer vars ändar har bundit sig till varandra i en ringliknande form. Detta händer vanligtvis när ändpartierna av samma kromosom har tappats, blivit deleterade. De kvarvarande kromosomändarna blir ”klibbiga” och binds ihop till kromosomringen. Effekten detta har på bäraren beror ofta på hur stor förlust av genetiskt material som skett i de båda kromosomändarna när ringen bildandes.

Inversioner

Inversioner innebär att en del av kromosomen har vänt på sig att generna har kommit på motsatt håll. I majoriteten av fallen innebär inte detta några problem hos bäraren av det inverterade kromosomsegmentet.

Om en förälder har en ovanlig kromosomförändring, ärver alltid barnen den?

Inte nödvändigtvis, det finns flera olika möjligheter för varje enskild graviditet:

  • Barnet får en helt normal kromosomuppsättning.
  • Barnet kan får samma kromosomförändring som föräldern.
  • Barnet även få en avvikande kromosomuppsättning som kan leda till inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening eller andra funktionshinder och hälsoproblem.
  • Graviditeten slutar i missfall.

Det är därför fullt möjligt för en person att ha en kromosomförändring och samtidigt få helt normala barn. Eftersom varje kromosomförändring är unik så bör varje bärare diskutera sin situation med en genetisk specialist. Ett barn kan också födas med en kromosomförändring även om föräldrarnas har normala kromosomer. Denna förändring kallas då ”de novo från latinet) eller ny förändring”. I dessa fall är det låg sannolikhet att föräldrarna får ytterligare barn med samma kromosomförändring.

Undersökningar av kromosomförändringar

Det finns genetiska undersökningsmetoder för att ta reda på om en person bär på en kromosomförändring. Från ett vanligt blodprov undersöks cellerna vid ett genetiskt speciallaboratorium som analyserar kromosomuppsättningen. Detta kallas karyotypering. Det är också möjligt att under en graviditet undersöka om fostret bär på en kromosomförändring. Detta kallas fosterdiagnostik och är kanske något du skall diskutera med en genetisk specialist (mer information om detta finns broschyren Vad är en genetisk undersökning?).

Hur är det med andra familjemedlemmar?

Ifall man finner en kromosomförändring, så kan bäraren eller dess föräldrar vilja diskutera detta med andra familjemedlemmar. Då finns det möjlighet för dessa att lämna ett blodprov och ta reda på om de är bärare av förändringen. Detta kan vara speciellt viktigt för familjemedlemmar som redan har barn, eller planerar att skaffa barn i den nära framtiden. Ifall de inte bär på en kromosomförändring så kan deras barn inte ärva den. Bär de på förändringen så kan de bli erbjudna fosterdiagnostik under graviditeten för att ta reda på om fostret bär på samma förändring. Bär de inte å förändringen så kan de nte heller föa den vidare till sina barn.

Det är inte ovanligt att man tycker att det är svårt att berätta för andra fami l jemedlemmar at t man bär på en kromosomförändring. Man kan oroa sig över att de orsakar problem i familjen. I vissa familjer har det gått så långt att människor har förlorat kontakt med sina släktingar och känner att det är jobbigt att kontakta dem. Specialister i Klinisk Genetik har god erfarenhet av att arbeta med familjer i denna typ av situationer och kan erbjuda hjälp med att diskutera med andra familjemedlemmar.

Att komma ihåg

  • En kromosomförändring ärvs antingen från föräldrarna eller uppstår vid befruktningen.
  • En kromosomförändring kan inte påverkas – den finns hela livet.
  • En kromosomförändring är inte något som smittar. Bärare kan till exempel vara blodgivare.
  • Människor känner ofta skuld eller skam över att något som en kromosomförändring går i släkten. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någons fel och att ingen har gjort något för att denna situation har uppstått.
  • Den stora majoriteten av de som bär på balanserade kromosomförändringar kan få helt friska barn.

Mer Information

Detta är endast en kortfattad information om kromosomförändringar. Mer information kan du få på Socialstyrelsens hemsida, om små och mindre kända handikappgrupper www.socialstyrelsen.se/smkh eller från din regionala genetiska enhet. Dessa finns på Universitetssjukhusen enligt nedan:

Södra sjukvårdsregionen:

Genetiska kliniken
Universitetssjukhuset i Lund
221 85 Lund
Tel: 046-17 33 62
Fax: 046-13 10 61

Sydöstra sjukvårdsregionen:

Kliniskt genetiska avdelningen
Universitetssjukhuset i Linköping
581 85 Linköping
Tel: 013-22 31 27
Fax: 013-22 31 60

Västra Götalandsregionen:

Klinisk Genetik
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr)
Fax: 031-84 21 60
www.sahlgrenska.se/sv/SU/

Stockholmsregionen:

Kliniskt genetiska avdelningen
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 724 72
Fax:08-32 77 34
http://www.karolinska.se/

Uppsala Örebroregionen:

Klinisk Genetik
Rudbecklaboratoriet
Akademiska barnsjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 59 40
Fax: 018-55 40 25
http://www.scilifelab.uu.se/

Norra sjukvårdsregionen:

Klinisk Genetik
Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr
Norrlands Universitetssjukhus
901 85 Umeå
Tel: 090-785 2819 (sekr)
Fax: 090-12 81 63
http://www.vll.se/

Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Sällsynta diagnoser Ett riksförbund för små och mindre kända handikappgrupper
Sällsynta diagnoser
Box 1386
172 27 Sundbyberg
Tel 08-764 49 99
Fax 08-546 40 494
www.sallsyntadiagnoser.se/

Credits

Detta arbete är finansierat av EuroGentest, ett EU-FP6 stött NoE, kontraktnummer 512148.

April 2008

Översättning till svenska: Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska kliniken, Lund, http://www.skane.se/labmedicin/genetik/.

Not all the leaflets are available in every language.

Select another language:

About EuroGentest
About Us
FAQ
Credits
LinkedIn
Policies
Privacy
Disclaimer
Accessibility
Standards Valid XHTML 1.0 Transitional Valid CSS!
Advertising
European Union
Contact Information
EuroGentest
Center for Human Genetics
University of Leuven
Herestraat 49 Box 602, 3000 Leuven, Belgium
webmastereurogentestorg, Tel: +32 16 340321, More...

Copyright EuroGentest2 Coordination Action 2011 - EU Contract no.: FP7 - HEALTH-F4-2010-261469